emily dickinson.

Tänkte bara ge er en dikt jag tycker om av Emily Dickinson:

Jag var inte död för jag stod upp
och döda ligger ner -
det var inte natt för klockorna
skrek tolv på dagen.

Det var inte köld, för längs kroppen
kändes ökenvindar - vandra -
inte eld - för mina marmorfötter
kunde hålla kyrkgolv kalla -

Och ändå kändes det som alltihop,
de figurer som jag sett
stå klara för begravning
påminde mig om min -

som om mitt liv var hyvlat
och placerat i en ram
och krävde nyckel för att andas
och det var som midnatt -

när allt som tickat - stannat -
och rymden stirrar tomt -
som frostens tand - en tidig höst
får markens liv att stelna

men mest som kaos - hejdlöst - svalt -
utan en chans, en mast
med rop om land i sikte -
att göra förtvivlan - fast.

Kanske lite deppig, men jag tycker den är fin.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback